måndag 23 juni 2008

Hemma igen...


Väl hemma gjorde vi det som vi gillar, gillar, gillar allra mest. Kolla fotboll.

Vänta, en till!


Siri dök upp med sin pojkvän, John. Tycker inte han är bra för henne. De hade en, hur ska jag säga, "tråkig attityd" och var "rätt så stökiga".

Ba' lite till...


Vem fan va det här!?

Lite till...


Mannen som pekar fulfinger mot mig? Jo, det är Axel. Han är psykiatriker. Faktiskt rättspsykiatriker inom kort. Han är bra med människor.

Ännu mer...



Stefan och Maja. Eller Maja och Stefan. Minns inte vem som var vem.

Mer från mittsommaren...



"86-87-88-89"... jag lurade Linnea att vi skulle köra "Bollen i Burken."

Firade mittsommar i "the italic house".

söndag 15 juni 2008

Mittstimmet!



Musiken!

Bilderna!

Filmerna!

Mittstim myntar

Jag kom på ett helt nytt ord. Trodde jag. Det skulle heta "klimateriet". Definition; Oförmåga för det ekologiska systemet att skapa nytt liv p g a klimatförändring/rubbning. Eller "förruttnelse".

Det var tänkt att bli ett nytt modeord. Jag såg stora reklamkampanjer framför mig. Löpsedlar med ordet i stor skrift. Men. En sökning på internet visade att jag inte var först. Ordet fanns redan. En hel del kvinnor led av just "klimateriet" och ville gärna berätta när och hur det är att vara i "klimateriet". När jag läser deras berättelser så uppfattar jag det som att det är en variant av "klimakteriet" – även känt som övergångsåldern. Det är exakt samma symtom.

Synd. Det hade varit ett bra ord.